Frisk(are) och arbete med teorikapitel

Sitter för tillfället nergrävd i teoretiska texter om djur- och människarelationen – detta som ska bli mitt teorikapitel till avhandlingen! Det känns verkligen roligt att ha kommit en bit nu, mer än halvvägs faktiskt! Eftersom Arvid ska få ett litet syskon till juni (om nu allt går som det ska!) så blir det åter igen ett års paus i avhandlingsarbetet. Mammaledighet mitt i avhandlingsarbetet är, antar jag som med de flesta andra mammaledigheter, en skön paus för att skingra tankarna (avhandlingsarbete är väldigt koncentrerat och emellanåt ”tungt”) men det märktes också när jag kom tillbaka till mitt arbete igen att jag verkligen hade varit borta från akademin en lång tid. Till en början kände jag mig verkligen seg i huvudet! Som att komma tillbaka till skolan efter världens längsta sommarlov 🙂 Så det krävdes en startsträcka på ett par månader nästan, innan jag kände att jag och min hjärna var tillbaka i full aktivitet igen. Denna gång vet jag mer vad jag har att vänta och kommer troligtvis att inte koppla bort mitt jobb helt och hållet hela denna mammaledighet.

Till våren får Pascal släppas på ettårsbete med en hög med kompisar och till hösten när han plockas in på stall igen är det slut med så kallad ”lösdrift” i bemärkelsen latja runt med kompisar i en gigantisk box 😉 Tilll hösten tar vanligt boxliv vid och där någon gång på hösten när han är 1 så hoppas jag kunna bli lite mer engagerad och involverad som den matte jag är 🙂 Ni med ettåringar i år (alltså nu menar jag inte barn) – vad har ni för planer och hur lägger ni upp arbetet? Gör ni någonting alls eller får de vara ”vildhästar” hela året ut?

Nej, nu behöver den här tjockisen gå tillbaka till sitt arbete 🙂

IMG-20150211-WA0004

Uppdateringsdags!

Åh trots att det är en bra stund kvar (läs ÅR!)  tills det är dags att börja krumelura på allvar med Pascal så kan jag redan fantisera om fina träns och schabrak som ska inhandlas 🙂 Jag är ju ständigt på jakt efter ett riktigt snyggt träns med bred nosgrimma i färg svart och vitt (fruktansvärt traditionell och konservativ känner jag mig, haha). Tycker att mitt Passier-träns börjar bli lite mossigt och dessutom är det helsvart. Och vad tiden lider blir det även dags att uppdatera mitt kandar. Det kandar jag har idag är förvisso jättefint och snyggt, stilrent och av väldigt bra kvalitet (Sabre), men det kan behövas en uppdatering på både träns och kandarfronten 🙂 Jag menar fem träns och två kandar till en häst är väl inget konstigt 😀

Här kommer några favoriter, men kanske ni kära läsare känner till några andra snygga? Skriv i så fall och berätta 🙂

dobert-classic-bridle xtremelexington02 xtremelexington05

Sjuk och examination!

Jösses, det var ingen frisk vecka som förlöpte 😦 I torsdags började jag känna mig lite mossig och på fredagen vaknade jag upp med århundradets feberfrossa, nästäppa och hosta/halsont. Ihopkurad i sängen låg jag och en stycken liten sjuk 1,5-åring under två stora duntäcken och tyckte synd om varandra. Även om det är bedrövligt att vara sjuk, så måste ändå detta sägas vara rätt mysigt ändå 🙂 Fredagen skulle egentligen ha spenderats i Stockholm med muntlig examination av doktorskurs, följt av medarbetarsamtal och sedan någon timmes shopping i stora staden i väntan på att min käre hälft skulle anlända! Sedan skulle vi ha en alldeles EGEN weekend i huvudstaden på hotell. Barnpassning och allt fixat. Men tji fick jag 😦 Allt fick ställas in på grund av influensa! Istället blev det förstås en mysig helg hemma i skid-VM:s tecken och så firades födelsedag, ettårig förlovningsdag och tänka sig – det blev en jättemysig helg, det med 🙂 Idag tisdag börjar jag känna mig bättre igen och efter lite stuvningar i schemat blir det Stockholm och examination på fredag istället! Håll tummarna 🙂

Denna vecka tänkte jag åka upp och hälsa på lurvtussen Pascal! Jag hade velat se honom i dagsljus varför vi nog far ut och hälsar på flocken när de går i sin hage! Denna gång LOVAR jag att det ska bli av 🙂

På gensyn!

Nyanländ Pascal vill inte alls gå i samma riktning som lastbilschauffören 🙂

DSC_0373

När rida in? Vad tycker du?

Haha, det känns som att det är en liiiiten stund kvar till själva inridningsmomentet även om jag av erfarenhet numera vet att tiden går SNABBT! Pascal är ju än så länge bara sex månader men om ett par år bör han vara i alla fall inriden. Jag är lite kluven när det gäller den här frågan, därför vore det väldigt spännande med din åsikt.

Frågan om när man ska rida in hästar har ju stöpts och blötts i årtusenden kan man väl säga, men det som generellt har skett på senare år är att man gärna rider in hästarna tidigare och tidigare. Idag börjar många på hösten när hästen är 2 år och jag kan inte annat än tycka att det är för tidigt! Det är klart att treårstest kan vara roligt, men jag kan nog säga med 99% säkerhet att treårstestet inte är något jag räknar in i vår framtida plan. Jag anser som sagt att hästarna är för unga (det enda som är bra med detta test är att man kommer iväg och får se lite av världen när man är en ung häst) det vill säga för outvecklade (såklart finns undantag på alla håll och kanter). Championat och kvalitén är det jag verkligen kommer att sikta mot! Då är Pascal fyra år och får han vara frisk och kry och utvecklas i normal takt så räknar jag med att rida in honom antingen våren (sitta in honom) då han är tre eller hösten samma år. Jag köpte Aramis november då han var tre och skulle bli fyra, han var i min värld helt perfekt tagen. Gick att rida i form i alla gångarter, styrbar och fin och trygg och lugn. Vad har du för erfarenheter kring det här med inridning? När reds din häst in? Vad har du för åsikter i frågan?

Aramis och jag på väg ner till havet, sommaren när Aramis är fyra!
mis11

Lille föl-update!

Jag har precis avslutat ett samtal med stallägaren i det stall där lille föl bor tillsammans med sina elva kompisar. Jag har faktiskt inte varit uppe i stallet på rätt länge nu av olika anledningar men jag är så spänd på att komma ut nu 🙂 Som jag tidigare skrev var fölet totalt o-hanterad när han anlände till skånsk mylla. Daglig hantering i det stall där han står (lösdrift på storbox) gör att han nu är superfin att hantera! För mig är det viktigt med daglig hantering (på ”lagom” nivå), precis så som det är idag där han står. Många överhanterar sina föl och det ger jag inte mycket för, lite hästliv måste han få leva 🙂 Jag har verkligen bara gott att säga om stallet där han står! Fölen binds upp varje dag och får äta sin mat i lugn och ro. Det är en väldigt genomtänkt organisation med lång erfarenhet i bagaget. Till våren släpps alla föl på enorma beten i kuperad terräng – ska bli härligt att se! Nu, kära vänner, måste jag återvända till min examinationsuppgift!

Nedan: helt nyanländ! Det första han gjorde var att börja äta – bådar gott 😀

DSC_0384