Häst & barn – så tänker jag!

Jag fick en fråga för någon vecka sedan, om hur jag tänker lägga upp häst-och-barn-konstellationen! Och självklart ska jag svara på den frågan – i ett eget inlägg, förstås! Först och främst är det ju så att när man får ett litet barn till familjen så börjar ju en helt ny tillvaro! Det är inte längre lika lätt att fortsätta det liv man levde, när man inte hade barn. Livet tar en ny form helt enkelt 😉 Tusen resor härligare om du frågar mig 🙂

Med detta sagt vill jag bara göra tydligt att för mig är det inte längre aktuellt med MARATONdagar i stallet! Alltså förr kunde jag lätt åka till stallet vid tolv och vara där till sju på kvällen … det existerar inte riktigt längre. Jag har inte längre några elever som jag tränar och har för länge sedan lagt ner att åka till stallet varje dag.

För mig passade det därför utmärkt att köpa ett föl som jag kunde följa på lagom håll, men ändå slippa känna dåligt samvete för att jag inte var där i tid och otid höll jag på att säga. Under den tid som gått har jag varit i stallet rätt så sparsamt, men ändå kunnat göra lite smått och gott så som löshoppning, visning vid hand för JO, binda upp ett flertal gånger, rykta och fixa, varit i ridhuset några gånger och varit lite ute och gått. Och om några veckor ska jag flytta Dacke till ett nytt stall där jag hoppas att vi ska få hjälp med inridning av Eamon Hickey (HÅLL TUMMAR!) I det nya stallet tänker jag mig att vi aktiverar lite smått nu mot senhösten med bestyr kring inridning och eventuellt något tömkörningspass. Jag tänker att jag kommer att vara i stallet en till två dagar i veckan, ibland mer, ibland mindre.

När inridningen är avklarad får han vila huvudet och kroppen till vårkanten då jag befäster inridningsgrunderna igen och sedan får han komma ut på sommarbete! Eventuellt åker jag iväg med honom i höst till rådgivande. Inte för att det är ett grandiost hingstämne jag äger – snarare för att det är så himla roligt att komma iväg med de små och dessutom få en bedömning! Jag ÄLSKAR verkligen att ha unghästar 🙂 Treårstest hade jag ju aldrig tänkt mig och tänker egentligen inte nu heller. Men det är klart att om han ser väldigt mogen och fin ut och verkar redo för uppgiften så ska jag förstås aldrig säga aldrig 😉

Nu kliar ni väl er i huvudet och undrar NÄR jag tänker ta mig tid att åka till stallet 😀 Med all rätta! Det är ju så här att jag är föräldraledig (och kommer så att vara till januari, eventuellt ända till augusti). Fram tills dess är det inga problem med att vara i stallet då min sambo arbetar hemma ibland och när lilltösen sover sina timmar och Arvid är på förskola eller leker hemma så kan jag vara iväg någon timme här och där utan att det påverkar varken det ena eller andra. Även jag arbetar hemifrån, vilket i princip innebär att jag kan vara i stallet på lunchen!

På hösten när Dacke fyllt tre så tänker jag mig att jag fortsätter vara i stallet samma antal dagar som planeringen för denna höst (1-2 dagar) och när han fyller fyra på våren kanske jag tar in en duktig medryttare som får vara med i utvecklingen. Då vore det också roligt att försöka vara med på kvalitetsbedömning! Min tanke är att han fortsättningsvis ska kunna gå på lösdrift (om detta funkar väl för honom och han trivs)!

Det var mina tankar, det 🙂

jag-och-hastarna

6 reaktioner på ”Häst & barn – så tänker jag!

  1. Fast varför skulle vi klia oss i huvudet och undra när du ska åka till stallet?
    1-2 dagar i veckan låter väldigt lite och det är för mig ganska självklart att man ska kunna ta sig den egentiden ffa som det inte behöver ta så himla lång tid i stallet med en oinriden häst och du har en sambo som du delar ansvaret kring barn med.
    Finns ju många som rider i princip som vanligt ganska snabbt efter förlossning och är iväg på både träningar och tävlingar.
    Vi har just nu en tjej i stallet som fick barn för 1 år sedan och hon har varit iväg på flera träningar, clinics och tom tävlingar med sin 4-åring.
    Tror mer att det handlar om huruvida man VILL vara iväg från barnen än om man de facto KAN det i praktiken- ffa som sagt om barnets andra förälder finns med i bilden.
    De jag inte förstår hur de orkar är de med typ 3 småbarn som är ensamstående….

    Gilla

    • För det första så är det ju jag som är föräldraledig och när min sambo arbetar är det därför rimligt att jag tar hand om barnen på dagarna. När sambon är ledig för dagen är klockan ungefär 17:00 och då är det givet att i min värld spendera ett par timmar tillsammans med familjen innan barnen sover. Och kvällstimmarna, ja de vill jag spendera tillsammans med min sambo. Så ja SJÄLVKLART prioriterar jag barnen (och min sambo) före egentid i stallet.

      För det andra är det så att jag har en ung häst som jag vet kommer ha ett bra liv i sin flock som jag dessutom inte vill stressa med vilket är optimalt att kombinera med ett liv med barn. Jag skulle aldrig i mitt liv äga en tävlingshäst under dessa former. Det kommer ju en tid när barnen blir större och mycket mer självgående och inte så närvarosökande som de är idag och DÅ kommer JAG att ångra om jag hade lagt en dröse timmar i stallet istället för att njuta av mina barn. Men självklart kommer jag att vara i stallet, precis så mycket som jag önskar och vill.

      Jag ser par som lägger ett par timmar per kväll för varsin aktivitet och där går en hel kväll åt fanders. Det KAN inte vara bra för ett förhållande att prioritera det vedervärdiga ordet EGENTID framför relationen. När barnen är så små, tempot högt och tillfällena för GEMENSAMTID (bara vuxna) är väldigt begränsade, då är det som jag ser det EXTRA viktigt att ge denna tid till relationen och inte prioritera sig själv. Men det är så jag ser på det. Men GIVETVIS går det! Det är precis som du skriver, Birgitta, bara en prioriteringsfråga.

      Gilla

  2. Det var jag som undrade hur du skulle få ihop tiden. Vår arbetssituation skiljer sig mycket från varandra och även hur vi har hästarna uppstallade. 1-2 dagar i veckan bör ju inte vara några problem att få ihop. Jag rider själv sex dagar i veckan och har medryttare en dag. Vardagarna löser jag genom att rida innan jobbet så att jag kan spendera all tid med familjen efter jobbet. Det jag har svårt att få ihop är tiden till att tävla. Har varit ute en del men på den fronten är det skillnad mot tidigare. Nu har jag fördelen att ha en sambo som backar upp och också vill att det ska fungera att ha kvar hästen. Ibland är det tufft men inte så tufft att jag är beredd att ge upp ridningen.

    Gilla

    • Ja, jag vill minnas att det var du som frågade, Anna! Nej en till två dagar i veckan är självklart INGA som helst problem! Jag hade givetvis kunnat lägga fler dagar men jag tycker att det är rimligt i dagsläget när barnen är så små och hästen likaså 🙂 Tycker att du har ett jättebra upplägg på dagarna! Visst är det så att man efter jobbet VILL vara med sin familj och då är det optimalt att ta stallet före jobbet på morgonen. Och jag förstår VERKLIGEN att det är tufft att få ihop tävlingsbiten. Tack och lov har jag också en sambo som är väldigt förstående och mån om att jag måste ha kvar mitt intresse. Men givetvis är det precis så som du säger: det ÄR svårt att kombinera små barn, familjeliv OCH häst på tävlingsnivå! Man får sänka sin krav något och jag tänker spontant att när det är dags för mig att börja tävla lite (dröjer ju några år) så får det bli i mycket mer begränsad upplaga än tidigare och kanske vi kan göra det till ett litet familjeäventyr då och då. Vad vet jag… är ju inte där idag så det är svårt att tänka hur det kommer att se ut. Man får helt enkelt pyssla lite 😉

      Gilla

      • Familjeäventyr var en bra benämning 😊. Som någon nämnde tidigare är det helt klart en prioriteringsfråga. Jag kan bara prata för egen del men fokus har flyttats och man prioriterar helt klart annorlunda. Innan hade jag ambitioner att rida högre klasser men nu är jag fullt nöjd med att jag rider msvb och tävlar lite då och då.

        Gilla

  3. Haha, ja visst är familjeäventyr ett kul sett att se det på! Om du följer mig och bloggen så får vi se hur jag själv löser det hela om några år! Som väl är är jag ju inte där än med min häst men redan nu tänker jag mig att det blir tävling på familjens villkor 🙂 Visst har fokus förflyttats! Jag hade, precis som du, också helt andra tankar om dressyr för! Jag stod i begrepp att köpa Ivory (den gula first wish-avkomman som kom tvåa i unghästcahmpionaten i Flyinge OCH vann Champions of the Winners!) strax innan jag blev gravid. En HELT underbar häst som jag i alla fall fått förmånen att provrida några gånger 😉 Men idag tackar jag min lyckliga stjärna att jag inte äger honom då det INTE hade gått ihop med mitt liv idag …

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s