Gårdagens äventyr och min duktiga lilla häst!

Igår var det alltså änteligen dags att hämta hem den namnlöse hästen! Det fanns, som tidigare beskrivit, en HEL del frågetecken 🙂 Bland annat om jag ens visste hur min häst såg ut, haha! För att inte tala om hur jag skulle fånga in honom. Pappa kom ner för att agera hästhjälp! Det kändes väldigt skönt att ha en häst-van person med sig, när man ska ge sig in i ett dylikt projekt 🙂

Klockan elva steg mamma och pappa innanför dörren till vårt hus och strax därefter satt jag och pappa i bilen med fullspäckat släp innehållande morötter, äpplen, grimskaft i olika färger och former höll jag på att säga, grimma, långpisk och dressyrpisk… Ja allt tänkbart fanns där 🙂 Det var väl i princip bara matsäcken som jag gjort till oss som glömdes hemma … och tält hade jag också funderat på om vi skulle ha packat ner 😉

När vi kom fram till betet (som BARA är 9 hektar stort) och skulle parkera vårt ekipage så möttes vi av en åker där det var full aktivitet (en åker som man måste så att säga passera för att gå till släpet från betet)… Här låg femtio ton gödsel som höll på att samlas upp av ENORMA traktorer som åkte fram och tillbaka i ett rasande tempo. Gigantiska grävskopor som dignade av gödsel … Jamen helt lysande tänkte jag. Förutsättningarna kunde minsann inte bli bättre!

När vi parkerat vårt ekipage började jag och pappa vandringen mot betet. Vi halkade runt i någon vit tuggummisörja som låg ute på stubben. En vit kladdig massa som kletade sig fast under våra skor och fick oss att knappt kunna gå raklånga… Haha, alltså vilken syn. Jag var preparerad med grimskaft, pisk och spann fylld med godsaker! Döm om vår förvåning när vi kom fram till betet och fick SE hästarna stå bara ett par hundra meter in! Vilken lycka! Jag som hade tänkt att jag får väl lägga minst en timme på att leta upp hästarna … Men som sagt: som ljuv musik när jag fick se hela flocken!

Alla hästar stod förstås som förstenade när vi närmade oss. Öronen på helspänn och sådär lagom flyktbenägna… Jag bad en stilla bön att de skulle i alla fall stanna kvar där de stod. Det skulle ju egentligen inte vara konstigt alls om alla vände på klacken och försvann i fjärran. Kvar skulle jag och pappa stå och febrilt vifta med våra morötter och äpplen… haha. Vilken syn 🙂

Hmm… vad hände sedan? Jag ögnade över flocken (cirka 10 hästar) och fick snabbt syn på min häst. Vi närmade oss och flocken började röra sig. Inte så att de gick iväg, men de rörde sig runt i klungan. Jag försökte ta mig fram till min häst, men snabbt hade jag fem andra hingstar och valacker i mitt knä och det var sådär lustigt må jag säga, att stå omgiven av alla dessa för mig totalt okända hästar där rumpor och framben kunde komma farande hur och när som helst. Jag försökte verkligen att hela tiden hålla mig i utkanten av flocken, men hur lätt var det med tio hästar som klampade runt överallt, undrade vem jag var, ville ha mina äpplen och så vidare. Den enda som INTE ville hälsa… det var min egen häst. Visst fick jag komma fram och klappa och säga hej, men så fort jag bara andades grimma så vek han undan sitt huvud och försvann in i flocken. Och så höll det på. Jag var sååå nära, flera, flera gånger … Men varenda gång jag bara tog fram grimman, ja då var han borta igen.

Till slut lyckades jag dock (efter lite klapp och kel på pappas inmodan) lura honom och fick snabbt som ögat på grimman runt halsen! Jag spände åt den och försökte börja gå mot hag-öppningen (cirka 200 meter). Att gå med en två-årshingst, från sin flock, iförd endast en grimma runt halsen … ja, det borde vara omöjligt. Men jag måste tamigtusan ha världens snällaste häst, för han bara följde med. Nja, nu ska jag inte påstå att det gick som en dans 😉 Flocken följde ju snällt med de första 50 metrarna, men sedan tyckte de att ”nu tackar vi för oss”. Och det är klart att när flocken gick iväg så stannade min lille drul och tittade efter kompisarna. Men efter lite övertalning gick han med igen. Och så stannade han. Och så vinglade vi några meter till. Sedan kom flocken igen och så lyckades vi faktiskt få i princip alla hästar med ända till grinden. Och med pappas flinka fingrar kom jag och busen ut från betet och övriga medlemmar stannade kvar inne i hagen. Det får man väl ändå säga var en utmaning bara det … jag kan ju fortfarande se mig och pappa springa runt bland det där tugummikladdet och halka runt på åkern och fånga lösa unghingstar. Hahaha!

Så kom nästa spännande etapp. Att ta oss över åken med de gigantiska traktorerna, inte ramla i tugummikladdet och slutligen få denna lilla varelse att gå upp i släpet. Grimman hängde fortfarande runt halsen (vågade inte ens röra den med tanke på vad som skulle kunna hända om jag tappade honom) och jag hade faktiskt fått till en riktigt bra repgrimmelösning med hjälp av mitt grimskaft! Snäll och from som ett lamm vandrade han med mig och pappa över åkern och väl framme vid släpet bestämde vi oss för att pappa skulle flytta hela ekipaget till en bättre plats. Jag gick iväg med min halvlösa hingst och stod i en glänta och väntade på att släpet skulle hamna i bättre last-position. Jag pratade med honom, klappade honom och försökte samtidigt få honom att stå så lugnt som möjligt. Här hade det ju räckt med en snabb kovändning så hade jag varit tämligen rökt … Jag menar ett grimskaft i en grimma runt halsen är väl ett sisådär bra stycke att hålla i om hästen bestämmer sig för att vända och gå åt ett annat håll 🙂 Men som tur var har min lille pålle nog missat de lektionerna i skolan för han stod så snällt kvar hos mig 🙂

Så här såg han ut:

wp-1475440302793.jpgwp-1475440302790.jpgwp-1475440302797.jpg

När släpet var parkerat traskade vi bort för att påbörja nästa etapp: lastningen! Haha, här tänkte jag att det kan ta allt från tio minuter (eller 3 sekunder om jag ska vara korrekt) till okänt antal timmar. Vi hade med oss lite linor som vi tänkte man kunde ha som lite hjälp att hålla i styr, men det var så dumt att fästa linor i släpet att det i princip bara skulle ha blivit snubbeltrådar. Nej, vi fick helt enkelt försöka på annat sätt. Vi stod ett tag bakom släpet och lät honom kika och lukta. Efter ett litet tag klev han banne mig upp på lämmen, men han halkade lite på grund av tuggummit under hovarna och valde att gå ner igen. Men så vet jag inte vad som hände, men plötsligt bara bestämde han sig för att kliva in och det med besked. Han traskade på hela vägen in!!! Helt ooootroligt! Efter lite trix där bak (väggen skulle flyttas och bommen skulle ner) så fälldes luckan upp och jag kunde binda fast honom.

Vi körde inte direkt utan han fick stå en liten stund inne i släpet och bekanta sig med tillvaron 🙂 Liiite ängslig på blicken! Men herregud vilken snäll häst!

wp-1475440302789.jpgwp-1475440302800.jpgwp-1475440302779.jpgwp-1475440302601.jpgwp-1475440302597.jpgwp-1475440302543.jpgwp-image-1657883056jpg.jpgwp-image-1370024065jpg.jpg

När vi skulle ta ner presenningen (luckan) så blev han komplett livrädd (en klassiker) (är egentligen inte helt förtjust i dessa presenningsluckor)! Han röjde runt som en tok några sekunder och lyckades få loss bakbommen, men jag gick in och satte för den igen 🙂 Sedan startade vi bilen och påbörjade vår färd mot det nya stallet. Han stod som ett LJUS hela vägen och urlastning gick superfint. Han skrek och gapade när vi kom fram och berättade att han kommit fram 🙂 Sedan var det bara att släppa ut honom i hans nya flock där han omgående blev bästa kompis med en annan två-årshingst!

Jag har fått rapporter från både igår och idag att allt är hur bra som helst och lugnt och stilla! Känns så otroligt SKÖNT att ha honom på det nya stället nu! Och att allt gick så himla bra! Åh vad jag är glad för min finaste lilla häst!

NU ska jag dricka en kopp te 🙂 Ha en fortsatt härlig söndag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s