Ponny-träns var kanske lite väl optimistiskt

JA! Idag har jag varit i stallet! Först var tanken att jag skulle ha med mig sällskap (kul med någon att språkas vid med och förstås roligt med någon som kan filma också). För idag hade jag tänkt fånga in min snälla häst, springa in på lätta sommarben till stallet. Borsta och tränsa lätt som en sommarvind och sedan flyga över till ridhuset och se den vackre springaren flyga fram i 10-mässig trav, bedåra underverket och sedan släppa ut honom i sin hage igen …

Nja, kanske inte riktigt då. Jag placerade min ädla bakdel i vår V70 och susade ner till Skegrie där vår svarta bil blev en komplett brun lerhög. Men vad gjorde det, jag skulle ju få träffa min snälla häst 🙂 Förberedde allt inne i stallet (för att minimera en massa dötid i uppstallningen, även om jag vill tycka att det är bra för honom att till viss del vänja sig vid hur det riktiga livet ser ut)(därmed inte sagt att han kommer att stå och uggla i timmar i uppstallningen, men ni förstår nog ;).

Stegade därefter ut till lösdriften och möttes till min stora förtjusning av hästarna alldeles nere vid in-och-utsläppet. Lysande! Idag var jag mindre ”jäktad”, tänkte att det får ta den tid det tar. Den lille brune behöver öva på detta och jag behöver komma på något bra system för att relativt enkelt få in honom från hagen.

Han kom fram till mig och stod och kelade en stund, men när jag visade grimskaftet och började närma mig halsen så vände han och gick. Och så kom de andra hästarna och lägger öronen och nej, jag är fortfarande inte intresserad av att hamna under alla dessa hästar 🙂 Förutom att tydligt markera att de inte får komma mig för nära, så vill jag ju samtidigt komma närmre min häst. Ett intressant kapitel. Hade min häst haft grimma på sig hade allt gått på nolltid… Det är ju det här förbenade kruxet att han inte har grimma, som ställer till det. Men det fick ta sin tid 🙂

Höll på så här ett antal gånger men plötsligt fick riktigt bra tillfälle (jag kunde klappa honom och klia honom utan att någon annan kom emellan och lyckades därmed efter en stunds kel hänga över grimskaftet och göra en egen grimma). Så gick han som en snäll hund med mig ut ur hagen. Att gå från fållan bort mot stallet var lite segt, men gick fint efter lite övertalning.

Körde lite NH-träning på väg mot stallet och han följer verkligen mig som en skugga. Leder med helt hängande grimskaft (och ett grimskaft till grimma, haha) och stannar jag tvärnitar han. Springer jag, travar han. Stannar jag, tvärstannar han. Petar jag på honom med ett finger så flyttar han sig i sidled eller bakåt, beroende på vad jag begär. Duktigt!

Väl inne i stallet så fick han idag stå i box! Tänkte att vi skulle köra lite boxträning, när vi ändå var i farten 🙂 Han vill gärna tåga ut genom boxdörren, men det där fick han erfara att man inte får göra. Så stod vi lite där inne i boxen och lärde känna varandra och jag passade på att plocka fram tränset. Mitt nya ponny-träns. Behöver jag säga att det blev lite väl litet 😉 Försökte inte ens med bettet, men han fick i alla fall huvudlaget över öronen! Sedan var vi klara med dagens övning och gick ut mot hagen. Arbetade med samma övning på väg ut till hagen och det gick hur fint som helst. Han står som ett ljus när jag tar av grimman i hagen och går iväg först när han fått ok från mig.

Imorgon blir det byte till cob-träns och sedan kör vi igång med ny träning nästa vecka! Det är så sjukt roligt! Det ENDA jag ÖNSKAR hade gått lite smidigare är att hämta in från hagen. Men, men, man kan inte få allt 😉

Nu ska vi dricka te och gosa ner oss i soffan!

Lite bröl från dagen 🙂

wp-1479415545552.jpg

2 reaktioner på ”Ponny-träns var kanske lite väl optimistiskt

  1. Kan du inte muta honom? jag brukar ha en morot till min 1,5 åring. Så fort han ser mig med grimma så kommer han och sen tycker han ner huvudet i grimman. Sen kommer belöningen.Detta eftersom han också går på lösdrift och att försöka hämta honom utan muta tog alldeles för lång tid.

    Gilla

    • Saken är den att sist jag var ute i hagen och skulle fånga in honom så hade jag med mig ett äpple och det slutade med att jag stod omgiven av fyra hästar som ville ta del av äpplet medan min egen (den femte hästen) bara vandrade runt som en osalig ande och skjutsades runt av de andra hästarna. Allra minst kom fram till mig… Hmm… får klura på det! Tack för rådet 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s